För några år sedan skrev DN Motors Jaques Wallner en krönika där han ondgjorde sig över att trängselskatten skulle drabba de ekonomiskt svaga. De skulle helt enkelt inte ha råd att köra bil i Stockholm längre. Jag skrev redan då ett svar där jag försökte förklara för honom att det är helt galet att blanda ihop fördelningspolitik med miljöpolitik, men efter dagens krönika om ett möjligt dubbdäcksförbud är det tydligt att jag måste försöka förklara igen.

I bland annat miljöpolitik används avgifter, punktskatter, bidrag, förbud och andra styrmedel för att påverka oss att göra bättre miljö-, hälso- eller säkerhetsmässiga val. Man tar dock sällan, som Jaques Wallner mycket riktigt påpekar, någon fördelningspolitisk hänsyn. Exempelvis kan man sänka skatten på biodrivmedel för att stimulera användandet av detta – men man sänker den inte mer för de med inkomster under 25000 kr/månad. På samma sätt verkar det inte vara någon som vill ta bort tobaksskatten för att den slår hårdare mot låginkomsttagare än för den stora massan i medelklassen. Jag har heller inte hört någon säga att de svaga i samhället ska få köra mot enkelriktat på Östermalm för att slippa ta onödiga (och dyra) omvägar.

Fördelningspolitik är det instrument man använder för att utjämna skillnader mellan olika samhällsgrupper. Traditionellt görs detta inte genom att hindra annan lagstiftning, utan genom att modifiera inkomstskatt, olika former av bidrag m.m. Om man exempelvis värnar mycket om de “ekonomiskt svagaste bilägarna” som Jaques Wallner talar om så ger man dem lämpligtvis en skattelättnad (eller motsvarande höjt bidrag) istället. På så vis kan de själva bestämma huruvida de vill lägga de nya pengarna på en uppsättning dubbfria vinterdäck eller istället parkera bilen på en infartsparkering och därmed göra både miljön och sin egen ekonomi en rejäl tjänst.

Slutligen frågar jag mig också om vinterdäckstvånget i sig ska få vara kvar? Även det måste ju slå extra hårt mot de bilister som har lägst inkomst. Samhället har i den frågan bestämt att det är viktigare att rädda liv, men Jaques Wallner kanske även här är av en annan åsikt?

... i rätt riktning. Men är han beredd att göra det som verkligen krävs? Svaret blev att det "ligger inte i min föreställningsvärld".  Så förvånande då...

Här kommer ett tips till er som jobbar i närheten av Fridhemsplan/Marieberg. Se till att ta en lunchtur till nyöppnade Boulebar i Rålis! Utmärkt goda luncher för överkomliga 75kr. Lyckas ni som vi bli ansedda som stammisar så är de dessutom inte omöjliga på att pruta ner priset på kaffe efter maten.. 

Jag har för vana att alltid gå till frisören minst en eller två månader senare än vad jag borde. Jag har de senaste åren dessutom mer eller mindre tagit första bästa person med sax och låtit dem klippa mig. Hittils har det lett till en punkterad örsnibb och en och annan inte helt lyckad frisyr. Men det största problemet är att jag aldrig lyckas förmedla ordentligt hur mycket hår jag vill ha kvar på huvudet efter klippningen. Det slår aldrig fel. Vanligast är att han/hon knappt vågar göra mer än att klippa topparna lite. Det leder till att jag egentligen borde klippa mig igen en månad senare, men det gör jag ju naturligtvis inte vilket leder till en period när jag bara får längre och längre och stökigare och stökigare hår. Sen ibland så händer det som hände idag:

- "Sommarklippning? You got it!"

Inte för att jag egentligen är missnöjd med min nya frisyr.. Men det var kanske inte exakt vad jag hade planerat..

 

Sitter just nu i telefonmöte med två danskar och tre norrmän. Någon som vill gissa hur mycket jag lyckas hänga med i diskussionerna..? 

För några veckor sedan tog vi ju oss upp till Riksgränsen för farsans 60-årsdag. Självklart tog vi Norrlandståget - dels försöker vi ju alltid välja det mest miljövänliga alternativet, men dessutom är det ju en trevlig tågresa där man kan sova gott i sköna kupéer (med egen dush, toalett och shyssta Dux-sängar). Allt för samma pris som en flygbiljett.

När nu Europas miljöministrar tog samma resa för att diskutera klimatproblemet.. Ja då var det flyg som gäller. Suck.

Nu börjar det faktiskt bli dags. Vi måste nog fundera på att flytta. Jag vet, vi hade tänkt stanna kvar ett par år till, men argumenten för att dra sig ifrån innerstan och vår lägenhet blir större och större.

• Häromdagen tog jag en promenad med Miranda runt om i kvarteret och det enda jag tänkte på var "fan det här kan inte vara nyttigt för henne (eller mig)". Rapport efter rapport visar ju att Fleminggatan och Sankt Eriksgatan överstiger alla gränsvärden för partiklar och kväveoxider gång på gång.
  
• Vi har helt enkelt för många grannar. Jag kan väl förstå att en fest ibland blir lite för högljudd, eller att man vill renovera kök/badrum. Men när man har 40 hushåll i samma hus som alla vill ha en fest ibland och alla vill renovera lägenheten så blir det jäkligt jobbigt.
• Grilla!

Nåja. Vi har ju tyvärr ett gäng krav som inte är helt lätta att uppfylla. Här kommer en liten lista på en del av de krav och önskemål vi har när vi nu börjar leta.

Krav

• Max 7 minuter till spårbunden kollektivtrafik
• Max 7 minuter till någon form av centrum med vettiga affärer
  
• Max 30 minuter på cykel för att ta sig innanför tullarna
• Minst 100 meter till närmaste vältrafikerade väg
  
• Blandat område (inte gated community, inte ghetto)
• Kedjehus/Radhus/Villa eller kanske en "lägenhet med radhuskänsla" el.dyl.
  

Stort plus

• Fjärrvärme
  

Litet plus

• Bergvärme
  
• Gavelradhus/Kedjehus
  

Litet minus

• Oljeeldat
  
• Den spårbundna kollektivtrafiken är pendeltåg, Nockebybanan eller Tvärbanan

Stort minus

• Träfasad eller annat med stort behov av underhåll
  
• Direktverkande el
• Den spårbundna kollektivtrafiken är Saltsjöbanan eller Roslagsbanan
  

Så.. Då är det dags att spruta ur sig förslag på områden! Själva har vi knappt hittat något som ens uppfyller alla krav. Att dessutom hitta något som ligger inom budget... Nej, det här kommer bli svårt...

Många av er har väl redan sett bilden Elisabeth tog av Miranda för några veckor sedan, men det känns som att den är väl värd en plats på förstasidan ändå. 

 

ISP:n Bahnhof började ju för några månader sedan bygga en ny serverhall med rymdbastema i en gammal bunker under Vitabergsparken. Nu har projektet nödstoppats eftersom man hittat uranfyndigheter i berget. Bahnhof, som naturligtvis ser en möjlighet att tjäna grova pengar som Sveriges första uranbrytare, har nu ansökt om prospekteringstillstånd och byter namn till Bahnhof Server & Gruv AB.

Det finns så många fel med det här så det är inte sant! Enligt Jon Karlung, VD på Bahnhof, så kommer man flytta kulturbyggnaderna ovanpå gruvan till Skansen. Att de boende runt omkring kommer störas av damm från sprängningarna avfärdas med "Vi kommer att dela ut ansiktsmasker och blyförkläden till de kringboende till en mycket rimlig kostnad".

Proteststormen har bara börjat! Skriv på protestlistan för att Stoppa Vitabergsgruvan du också!

En av de största anledningarna till att jag röstade på Stockholmspartiet en gång i tiden var just att de utlovade mer plats till cyklister. Sen dess har det inte annat än klagats och gnällts på stackars Stella och hennes cykelbanor och cykelfält. "Livsfarliga!", "Bilar och bussar kommer inte komma fram!", "Affärerna kommer tappa kunder!". Själv har jag varit jättenöjd med att äntligen bli behandlad som en om inte första så åtminstone andra klassens trafikant. Betydligt bättre än sossarnas och borgarnas "äh, cyklister kan väl använda någon bakgata?".

Nu äntligen visar en undersökning som DN publicerar att "cykelfälten [...] har ökat trafiksäkerheten". På Hornsgatan har tex antalet olyckor med skadade cyklister minskat med tre fjärdedelar! Samma artikel menar att det inte verkar finnas något samband mellan cykelfält och framkomlighet, och att handeln skulle lida är naturligtvis totalt nonsens.

Så Stella, det är dags för en come back! Ut med dig i TV-sofforna! Sträck på dig och var stolt! Du har inte bara räddat liv, du har även gjort Stockholm till en lite trevligare stad att bo i!

Har bytt ut fotogalleriet med Mirandabilder till ett som inte kräver att man visar bilderna i ordning. Har även (by request) lagt in några nya bilder mot slutet, bland annat en där Miranda faktiskt ser glad ut.. !

Jag inser att jag inte riktigt uppfyllt Anders och min blog-wow-deal, så nu när min nära tre månaders semester är över och allvaret (mina KTH-studier) börjat igen så kanske det är läge att återuppta bloggandet också.
Jag vill börja med att dela med mig av ett fint citat ur en av mina kursbeskrivningar:
"Vi kommer i kursen att modellera och lösa ett antal problem med olika sorters partiella differentialekvationer. På vägen kommer vi samtidigt att få se en mycket vakcer förening av algebra, analys och fysik."  Det är nästan så att man blir tårögd, är det inte?

Alltså, har inte hela cirkusen runt Bildt och hans optioner i Vostok Nafta fokuserat på helt fel sak? Jag har faktiskt ingenting emot att han löser ut optioner som han fått som styrelseledamot i ett företag, jag menar allvarligt talat - det där är pengar som annars skulle gått till övriga aktieägare och vem bryr sig om det? Jag har väldigt svårt att tro att han snackat med styrelsen och sagt att "om jag får lösa ut mina optioner så ska jag se till att vara snäll mot er även i fortsättningen".

Nej, den stora frågan är ju snarare vad Bildt överhuvudtaget hade med Vostok Nafta, Lundin Petroleum och andra ypperligt tveksamma företag att göra från första början! Vostok Nafta verkar ju mest vara en klubb för folk med som inte vill skylta med att de har aktier i Gazprom och Lundin Petroleum är ju välkänt som ett företag som gör lite vadsomhelst bara de kan få upp billig olja ur marken.

Det har gnällts mycket från familj och vänner.. Men nu finns äntligen några nya bilder på Miranda med i bildspelet. Samma adress som förut:

http://grus.ljusberg.se/gallery

 

Den 1/11 2006 klockan 16:12 föddes vår dotter, Miranda. Som stolta föräldrar har vi naturligtvis redan slängt upp en första omgång bilder, de finns på:

http://grus.ljusberg.se/gallery 

Finns väl viss risk att det inte blir så jättemycket tid till bloggande de närmaste veckorna, men vi får väl se...